Karin Löfdahl

Karin Löfdahl avled den 27 augusti i en ålder av 85 år. Hon begravdes den 24 september i Danderyds kyrka. Nedan finner vi Ingar Beckman Hirschfeldts fina ord om Karin. Ord som vi många kan stämma in i;

”I dag begravdes Karin Löfdahl i Danderyds kyrka. Det var väldigt fint och efteråt var det en coronagles minnesstund. Det hade nog varit proppfullt om det inte covid lagt hinder i vägen. Jag har tänkt mycket på Karin sedan vi fick det plötsliga beskedet. Karin Karin Karin var navet i socialdemokratin i Stocksund och Danderyd. Jag minns hur jag drogs in hypnotiskt i Stocksund-Djursholms socialdemokratiska förening i samma ögonblick som jag lämnade min position som tjänsteman i kommunen 1989. Kom sa Karin, kom sa Katarina, kom sa Inger. Jag tror att Olle också sa kom men jag är inte säker lillasyster som jag var till hans ungdomskompis Staffan. Karin var ordförande och käraste Birgitta Hammarbäck var sekreterare med sina polioförsvagade händer. Det var en fantastisk skola i socialdemokratisk solidaritet. Och Karin, hon hade kontakter. Till våra möten lockade hon ministrar och kända socialdemokratiska debattörer. Harry Schein, Leif Pagrotsky m.fl. Karin var den milda motorn i kulturnämnden trots socialdemokraternas svaga ställning i Danderyd. Och arkivfrågan hade väl aldrig tagit fart utan Karin. Karin brann för folkbildningsfrågorna och sörjde när den moderata majoriteten strök bland bidragen till studieförbund och föreningar. När Arbetarekommunen skulle fylla 100 år var Karin i sitt esse. Tillsammans med Sivert och Olle skapades en minnesbok Rött mot blått som speglar vår märkvärdiga historia. De skrev om den fantastiska pionjärtiden i Stocksund med Gustaf Sandberg och Erik Holmberg. Från dessa herrar har vi ju också att sossar och kultur hör hop och att politik ska vara lustfyllt. Karins Göran var ju också en tydlig exponent av detta synsätt. Jag hör hans glada skratt. Karin planerade den storslagna festen på Djursholms slott med blåsorkester, tal av alla gamla sossar som gick att uppbringa. Hon var en född organisatör hon ordnade och tänkte på allt. Och roligt blev det! Likadant var det ju med Amorina. Och Valborg. Ja med Valborgsfirande har vi ju en egen historia. Karin var en riktig vän. Det vet vi alla.”

facebook Twitter Email